Slit och släp
Tjo!
Igår snöade det, tydligen så kom det lite snö precis så det täckte bilarna förra helgen. När vi landade i New York så var det 61 F ( ca 15 C ) och det var tydligen lite av en värmebölja, det ska vända neråt nu och bli kallare enligt väderprognosen. Dom flesta löven har fallit nu och dom Pennsylvanska lövträden spretar kala upp mot skyn.
Jag tycker inte att det har varit så jobbigt att komma tillbaka. Allt känns ganska bra och vi kommer nog tillbaks till vår amerikanska vardag snabbt.
Nu har jag gjort den första av tre nätter och jag måste tillstå att det inte var för bedrövligt i alla fall. Det var mycket och göra så timmarna sprang förbi relativt snabbt. Det roliga kommer då man går av söndag morgon och går upp och jobbar måndag förmiddag. Arbetstidslagarna är ju inte så förfinade som på andra sidan atlanten. Undra hur länge sedan Sverige hade liknande arbetsförhållanden.
Jag antar att man vänjer sig vid allt och hade jag inte vetat om att det är mycket bättre i Sverige så hade det här säkert inte upplevts som något problem.
I fikarumet idag så lyssnade jag på en operatör som berättade om sin far. Han hade nyss fått gjort en ögonoperation och var tvungen att sova framåtlutad i något som liknade en massagestol. Totalt skulle han tillbringa 12 timmar per dygn i två veckor för att det skulle läka på rätt sätt. Vården turades han och hans mamma om att sköta. Jag hör ofta att anhöriga tar hand om sina vid olika sjukdomar. Det verkar inte som att det finns samma stöd som vi är vana vid i Sverige. Det måste vara otroligt påfrestande att jobba skift heltid, ha familj och sen ta hand om anhöriga på halvtid. Tur att det bara var två veckor. Man gör det man måste.
Ha de!
Kenny