Äntligen ledig
Tjo!
Det är ganska sent, 23.30 kom jag hem från jobbet och det är svårt att komma iväg i tid, en timma övertid idag igen. Det blir alltid en massa gaggande vid överlämningen till nattskiftet och oftast så är det naturligtvis något som går sönder när det är bara 30 minuter kvar och då hör det liksom till god sed att man stannar och hjälper till för att få igång grejerna.
Det beror naturligtvis på individen hur man gör men vi gör så iaf.
Det finns spänningar emellan individer på jobbet. Vissa slingrar sig utan att välja läger och andra utrycker tydligt vad dom tycker och tänker om andra. Det känns som att det har gått så lång tid att vi är förbi det här "vara trevlig bara för att" stadiet nu. Dom flesta har många år i företaget och är påtagligt trötta. Söker förändring utan att riktigt veta hur dom ska göra.
Jag tycker iallafall att allt går till det bättre. Svårt att berskriva men det allt verkar fungera enligt någon trapprincip. När man tycker att det tungt och jobbigt så plötsligt så är det som något knäpper till och så kliver man upp ett steg, det som tidigare kändes tungt blev lätt och vardag. Antar att man aklimatiserar sig "segvis".
Något som jag borde lägga mer tid på är att läsa mera engelska och ta vara på den här tiden och lära mig språket bättre. Det finns mycket att jobba på.Man känner sig som Robert gustavsson när han imiterar Svensk på Royal Albert Hall eller vart det var. Kastar sill till publiken osv.
Tänkte att den här dagen skulle vara lugn och en dag att trappa ner, äta lunch i lugn och ro, iallafall ha en halvtimmes lunch, raster, säkert två stycken och dricka ikapp massa vatten. Men det blev som alla andra dar. Större delen tillbringade jag vid ett kondensat kar. Ånga som slingrade sig upp mellan otäta lock. Fuktigt och hett. Helt otroligt vad man kan svettas. När man väl har börjat där nere vill man gärna göra klart så det är bara att bita ihop. Det måste bero på en defekt DNA stege som gör att man utsätter sig för något dyligt frivilligt.
Iaf så hade jag med mig Kronlundskaka som Alexandra hade gjort till jobbet. Jag tog nog lite för mycket själv men kakan var uppskattad av amerikanarna. Jag tror hon får göra fler nån gång framöver....
Nä, nu lär jag publicera.
Kenny
Det är ganska sent, 23.30 kom jag hem från jobbet och det är svårt att komma iväg i tid, en timma övertid idag igen. Det blir alltid en massa gaggande vid överlämningen till nattskiftet och oftast så är det naturligtvis något som går sönder när det är bara 30 minuter kvar och då hör det liksom till god sed att man stannar och hjälper till för att få igång grejerna.
Det beror naturligtvis på individen hur man gör men vi gör så iaf.
Det finns spänningar emellan individer på jobbet. Vissa slingrar sig utan att välja läger och andra utrycker tydligt vad dom tycker och tänker om andra. Det känns som att det har gått så lång tid att vi är förbi det här "vara trevlig bara för att" stadiet nu. Dom flesta har många år i företaget och är påtagligt trötta. Söker förändring utan att riktigt veta hur dom ska göra.
Jag tycker iallafall att allt går till det bättre. Svårt att berskriva men det allt verkar fungera enligt någon trapprincip. När man tycker att det tungt och jobbigt så plötsligt så är det som något knäpper till och så kliver man upp ett steg, det som tidigare kändes tungt blev lätt och vardag. Antar att man aklimatiserar sig "segvis".
Något som jag borde lägga mer tid på är att läsa mera engelska och ta vara på den här tiden och lära mig språket bättre. Det finns mycket att jobba på.Man känner sig som Robert gustavsson när han imiterar Svensk på Royal Albert Hall eller vart det var. Kastar sill till publiken osv.
Tänkte att den här dagen skulle vara lugn och en dag att trappa ner, äta lunch i lugn och ro, iallafall ha en halvtimmes lunch, raster, säkert två stycken och dricka ikapp massa vatten. Men det blev som alla andra dar. Större delen tillbringade jag vid ett kondensat kar. Ånga som slingrade sig upp mellan otäta lock. Fuktigt och hett. Helt otroligt vad man kan svettas. När man väl har börjat där nere vill man gärna göra klart så det är bara att bita ihop. Det måste bero på en defekt DNA stege som gör att man utsätter sig för något dyligt frivilligt.
Iaf så hade jag med mig Kronlundskaka som Alexandra hade gjort till jobbet. Jag tog nog lite för mycket själv men kakan var uppskattad av amerikanarna. Jag tror hon får göra fler nån gång framöver....
Nä, nu lär jag publicera.
Kenny
Kommentarer
Postat av: Jon West
hehe...du skriver kul. Härligt att du får lite ledigt nu
Trackback
