Kenny & Alexandras blogg

Den här helgen, samt fredagen vandrade jag ut i den milsvida fjällvärlden för att testa mitt nya tält. Tältet är ett Terra Nova Laser Competition 1.

Färden var planerad till att utgå ifrån Vallbo och vandra vidare mot Isjödalen där jag skulle tillbringa min första natt.

Vandringen började i regn som intensifierades till tungt regn. Vid 11 tiden när jag kommit fram till vindskyddet i Grönvallen lättade regnet för att sedan sluta helt.

I vindskyddet satt det ett ungt par ifrån Stockholm som hade fjällvandrat i en vecka och som skulle göra sin sista etapp ner till Vålådalen. Efter en stund anslöt en annan man och hans dotter. Dom pratade engelska men det var inte deras modersmål.

Paret gick vidare mot sin slutdestination och jag och det andra sällskapet satt kvar i vindskyddet, mannen var riktigt pratsugen och diskuterade mycket och länge om allt möjligt och tyvärr så var han verbalt klumpig och odiplomatisk. Alla hans grejer var bäst och väderprognosen ifrån hans land prickade in vädret perfekt medans den svenska inte gjorde det osv.... Jag tänkte för mig själv medans jag kände ett skavsår började göra sig till känna i mitt högra öra.

"Är det inte typiskt, man vandrar rakt ut i fjällvärlden och redan första rasten träffar man på något sånt här när det enda man vill ha är lugn och ro.... Undrar om jag ska be han dra åt helvete på den finaste engelskan jag kan... Njä, det hjälper nog inte och dom ger sig nog av snart". Det gjorde dom också...

 

Nu kunde jag göra min lunch och komma vidare....

 

Ifrån Grönvallen är det inte så långt kvar till Issjödalen och väl framme där satte jag upp mitt tält.

Det är vackert runt Issjön.

Eftersom min fjällkunskap är ringa hade jag gjort en grundlig färdplan med instruktioner om att jag skulle ringa vid varje etapps början och slut. Så nu kände jag att det var dags att avlägga rapport då jag nu ansåg mig ha slutfört etapp 1. Telefonen hade jag liggande i ryggsäcken och för att spara batteri hade jag den avslagen, gjorde ett startförsök, och ett till och ett till.... Tydligen hade jag nu knappat in fel koder och lyckats låsa simkortet....

 

Det här var ju inge bra läge, hur kunde jag göra något så dumt, jag vet ju koderna!

 

Mm, kanske det men tydligen inte.

 

Om jag inte avlägger rapport ringer frun fjällräddningen och då hittar dom mig här vid lägerelden när jag sitter och vickar på tårna. Det blir ju inget bra. Det enda nu är att gå vidare till någon fjällstuga och låna telefon.

Lunndörrstugan är närmast och verkar enligt kartan vara den minst krävande rutten. det får bli den. 

Jag uppskattar det till 6 km till stugan.

Som tur är så är det mycket fint att se!

 

  

 

Väl framme fick jag låna telefon av stugvärden och den här gången blev det ingen utryckning för fjällräddingen.

 

Stugvärden gav mig tips på bra tältplatser och jag valde att slå upp tältet i hög terräng då prognosen sa att det skulle vara lugnt, mindre störande baggar och bättre utsikt, vad kan slå det?

   

Nu var jag i ett helt annat läge än vad jag hade planerat ifrån början.

Lunndörrspasset var nu bara 11km bort och nu hade jag ett strålande läge att gå och titta på det. Stugvärden gav instruktioner om vägen och tipsade även om att det skulle finnas två gruvhål ifrån gruvdrift, minnesmärke efter en omkommen Samisk kvinna samt ett fundament.

Efter frukost gav jag mig iväg och vid lunchtid satt jag och vilade i passet. Det är helt otrolig natur och ett privilegium att få uppleva något sånt här!

Två vandrare anslöt efter en stund som var hemmahörande ifrån Borlänge, dom hade varit ute några dagar och  var på sin sista etapp.

Den här dagen erbjöd växlande väder, allt ifrån sol till tungt regn. Middag avnjöt jag under den stora tallen innan man går backen uppför fjällkanten.

Tillbaka vid baslägret var vädret växlande och det var svårt att torka kläder och få någon ordning.

Ny dag och vandring tillbaka till Vallbo.

På morgonen så låg jag och väntade på att regnet skulle upphöra och plockade ihop vad jag kunde i tältet innan jag kravlade mig ut och gjorde frukost.

Även nu varierade vädret med avsaknad ifrån sol och så fort det lugnade sig monterade jag ner tältet och packade min utrustning.  Nu började det regna mycket igen. En hel del regn har det kommit den här helgen. Regn är ju ok bara man kan få uppehåll emellanåt så man kan få chans att torka sina grejer. Jag har ju tur som bara ska gå hem, värre vore det om det här skulle vara första dagen..

 

Kände mig ganska sliten när jag staplade stigen bort mot Grönvallen.

 

Den här helgen blev så mycket mer än jag vågat hoppas, tänk vad positivt några feltryckningar kan vara!

 

Tack för ni tog er tid att läsa!